Det känns riktigt skönt med en ny start inom bloggandet. Lika aktiv bloggare är jag nog inte men det gör inget. Den här veckan har dessutom kvällarna gått åt till att skriva, skriva och skriva lite mer och ändra hit och dit för att konstatera att man aldrig kommer bli nöjd.
Gårdagen gick ut på att kasta in ved, städa, träning och lite kalasande på slutet. C vägrade sova mer än 45 min på dagen så jag hade mina aningar om att kvällen skulle bli lång. Han somnade i bilen på väg till kalaset men inte på vägen hem vilket förvånade mej mycket. Nu sover han igen och jag ska finslipa alla mina papper, åka till mina föräldrar ikväll och printa ut allt, skicka iväg allt och sen får jag hoppas på det bästa. Jag kommer gå på nålar flera dagar nu och hoppas på att min telefon ringer men efter all tid jag satt på att skriva och alla mina väldigt höga förhoppningar så går det väl som alltid -> rakt ner i botten. Nej! Positiva tankar var det! Så jag håller alla mina tummar, ber till alla gudar, knackar i trä och allt möjligt man kan göra för att hoppas att det går vägen.
